Gillets ritmästare Gunnar Ottosson är vi vana att se höja såväl snapsglaset som sin röst i därtill hörande visa. Här är det dock en helt annan vätska han vill höja till skyarna: linoljan. Ty, vet denna oljan ger humör! I Gunnars nyutkomna alster ”En bok om linoljefärg, kärlek och Genarp” kan man läsa att linoljefärgen inte bara är klimat- och miljövänlig utan att den även utgör ”målarfärgernas slowfood” – något att beakta i ett sällskap där vi ju i afton lagt åtskilliga timmar på födointaget. Inget är dock riktigt vad det ser ut som, ty planschen är ju faktiskt något så unikt och motsägelsefullt som – ett linoljemåleri i äkta akryl! Och om linoljan är slowfood är akrylfärgen snarast snabbmat. Fullt logiskt rymmer planschen därför inslag av ren ”action painting à la Jackson Pollock”. Dessa ystra färgkaskader kan även tolkas som ett slags fyrverkeri för att fira att Gunnar i år drivit sin framgångsrika färgfabrik i jämt 30 år! Tillfrågad om varför den går så bra svarar han att det är för att han inte har någon ekonom anställd…