Utflykt

U1

En strålande vårutflykt

Det var en resa som gick från Arken (bokhandeln i skuggan av Domkyrkan) till Arken (museet för Moderne Kunst på ”kunstens ø” i Ishøj). Det vill säga första etappen…

Och det blev en vårutflykt med respektive att minnas. Med stor konst och Lukasbröder som skålade ikapp med den strålande solen över Själland. Med tänkvärda tankar om konsten i går, i dag och i morgon, och med dansk Frokost med ”en lille en” och strålande havsutsikt.

Strax efter ett snabbstopp vid Malmös stolthet Frans Suells staty greppade Lukasbroder Thomas Holm mikrofonen och bjöd på en fängslande konsthistorisk föreläsning; om konstbegreppet och akademiernas betydelse, om ismer som avlöst varandra, om konstnärer i dialog med tidigare generationer och om vad konst egentligen är…

U6

Bröderna var med andra ord väl förberedda på vad som väntade på 20-årsjubilerande Arken, som denna soliga majlördag lockade med godbitar ur den egna samlingen – jubileumsutställningen Kaleidoskop, som fokuserade på frågan vad det är att vara människa, och utställningar med ikonen Niki de Saint Phalle (1930–2002) och bioaktuella (The Danish Girl) Gerda Wegener (1885–1940).

Thomas Holm fortsatte guida och inledde med att tala om en fotoliknande målning i stort format: ”Flex Pissing” av Claus Carstensen (född 1957) och föreställande fyra herrar varav en (konstnären?) vänder ryggen åt oss och ser ut att ”slå en drill”…

– Ett exempel på ”självciterande”, kommenterande konst där konstnären placerar in sig själv i det som pågår, ett bra exempel på en utlöpare till postmodernismen, typiskt i efterdyningarna av den nämnda modernismen på 1990-talet och början av 2000-talet, sa Thomas Holm och berättade att Claus Carstensen genom åren gjort många saker, som att kissa på madrasser som han sedan sålt till SMK…

Den bild som mötte på Arkens Niki de Saint Phalle-utställning visar konstnären med ett gevär. Hon siktar på oss – och konsten. Hon vill erövra världen, ”den värld som tillhör männen”. Och hon gör det bland annat genom att skjuta sönder sina egna konstverk: ”Det är en fantastisk känsla att skjuta på en målning och se det förvandlas till något nytt!”

Det var, har hon sagt, inte bara spännande och sexigt utan också tragiskt, en mystisk händelse, som att vara vittne till en samtidig födelse och död.

Niki de Saint Phalle är mest känd för sina sensuella, dansande kvinnoskulpturer, en konst som talar till vår egen tid som tar upp aktuella och eviga frågor om könsroller och kärlek och om livsglädje och personlig frigörelse… Hon var en gränsöverskridare som tog hjälp av medierna, det var genom tidningar och tv som Niki de Saint Phalle fann sin stora publik och vann sin ikonstatus.

Mindre uppmärksammad är den danska konstnären Gerda Wegener som först nu, 75 år efter sin död, lyfts fram i en större utställning, lagom till hundraårsjubileet av danska kvinnors rösträtt. Hon fick sitt genombrott som populär illustratör och satirtecknare och fascinerades av kvinnlig skönhet och av sin livskamrat, transkvinnan Einar Wegener, alias Lili Elbe. Hen blev Gerda Wegeners favoritmotiv i mötet mellan två konstnärssjälar i det tidiga 1900-talet, på tvärs med gängse könsrelationer.

U5

Gerda Wegener gjorde skandal i Köpenhamn – och succé i Paris. Carolina Söderholm noterade i Sydsvenskan när utställningen på Arken öppnade 2015 att etablissemanget länge vände Gerda Wegener ryggen: ”Allt låg henne i fatet: hennes kön och motivkrets, liksom det dekorativa och lätt dekadenta, ibland ytliga bildspråk hon stilistiskt odlat. Det faktum att hon ägnat sig åt reklam och populärkultur gjorde att hennes konstnärskap ansågs lättviktigt.”

Det skulle ta Gerda Wegener hundra år att erövra en plats i konsthistorien.

Efter två magiska timmar i Arkens inre förflyttade sig bröderna med respektive (med bussens hjälp) tre, fyra stenkast bort till en hamnkrog på vars veranda/brygga ett långbord väntade och där sällskapet kunde analysera livet, konsten och det vackra vädret i väntan på servering av mat och dryck (se bilden).

U7

Mätta och glada väntade en ny utmaning i form av ett svalt och lite fuktigt besök i den danska underjorden, närmare bestämt i Cisternerna ett stenkast från Zoo där samtidskonstnären Eva Koch (född 1953) visade en installation gjord för denna annorlunda utställningslokal.

Cisternerna i Frederiksbergs backe var i nära hundra år en viktig vattenreservoar för den danska huvudstaden. 1981 tömdes de och 1996, i samband med att Köpenhamn var Europas kulturhuvudstad, öppnades det gamla vattenmagasinet första gången för allmänheten. Efter att i 17 år visat modern glaskonst är det nu specialgjorda installationer som gäller – 2016 med den internationellt uppmärksammade danska skulptören Eva Koch, som i den lite sakrala miljön låter vallmo blomma och fredsduvor flyga…

U3

Sista stopp före passkontrollen i Hyllie var Bordershop. På toppen av Bron tackade gillets ålderman Göran Hermerén de bröder som gjort denna strålande vårutflykt möjlig med som vanligt några väl valda ord varpå bröderna svarade med en applåd.

Dagens guide, den sedan några år i Köpenhamn bosatte Thomas Holm, fick ett särskilt tack för sin mycket uppskattade insats. På den hjärtliga applåden följde så högtidlig överlämning av en flaska gin (se bilden). På utsatt tid och i samma stund som solen över lärdomsstaden tog en konstpaus slöts cirkeln framför den gamla Domên.

U2

Per Lindström

– gillets kommunikationsmästare